Avtalspolitisk handlingsprogram

I spåren av den långvariga kris som Europa genomgått, finns fortfarande en påtaglig påverkan på arbetsmarknaden. Effekten är naturligtvis inte av samma magnitud i alla länder och i alla sektorer, men något som de flesta får kämpa med är ungdomsarbetslösheten som i vissa länder blivit strukturell. Detta innebär att en hel generation av unga, ofta välutbildade personer är påverkade av svårigheterna att få ett arbete. Även i de länder där krisen medfört en ökning av arbetslösheten generellt som är hanterbar, är det ändå ofta märkbart högre nivåer när det gäller svårigheterna för ungdomar att få arbete.

Utmaningen är att lyckas få arbetsmarknaden anpassad till en situation där ungdomar måste få möjlighet att påbörja sitt yrkesliv, och där de äldre – för att det sociala skyddssystemet ska kunna upprätthållas - måste arbeta längre innan de pensionerar sig. Åsikterna rörande hur detta skall lösas är mycket olika. Från våra kollegor i andra delar av Europa framförs ofta uppfattningen att detta måste ske via ”omfördelning” av arbete,

egendom mm. Dessa åsikter måste vi ta ställning till på ett tydligt sätt.

Det är mycket viktigt att vi arbetar för att kontakterna över gränserna mellan de nordiska förbunden respektive med utomnordiska förbund fortsätter att vara mycket goda.

Samordning av kollektivavtalspolitiken

Initiativ för att få till stånd informationsutbyte och diskussioner med inom- respektive utomnordiska förbund rörande avtalspolitiska frågor, skall fortsätta vara en viktig uppgift för det avtalspolitiska arbetet.

Arbetet inom industriAll Europe för samordning av avtalspolitiken

INs avtalspolitiska kommitté kommer att fortsätta att påverkar det avtalspolitiska arbete som sker inom IAE. Den samordning som sker inom INs ram när det gäller arbetet inom IAEs avtals- och socialpolitiska kommitté, dess lilla arbetsgrupp samt tjänstemannagruppen, är ett viktigt verktyg för inflytande när det gäller att hävda de sakfrågor där det råder en nordisk samsyn. Likaväl som vi i dessa sammanhang ska framföra och hävda nordiska synpunkter är det viktigt att med ett öppet sinne kunna lyssna till, och, om detta är i enlighet med vår fackliga uppfattning, ansluta oss till de synpunkter som våra kollegor i andra delar av Europa framför.
Troligen kommer det att framföras förslag om att komma överens om ett ytterligare gemensamt europeiskt avtalskrav. Tidigare krav rörande kompetensutveckling och otryggt arbete har varit möjliga för de nordiska förbunden att acceptera. Det finns nu tid och möjlighet för INs avtalspolitiska kommitté att enas om ett krav, som vi från Norden skulle kunna föra fram om vi ställs inför ett förslag från IAE att påbörja diskussionerna om ämne för ett nytt gemensamt krav. Från nordisk sida ska vi också hålla fast vid kontinuerlig evaluering av resultaten av de tidigare kraven, och av hur processen med att ha ett gemensamt europeiskt avtalskrav har fungerat.

Eucob@n systemet behöver fortfarande kunna förbättras och uppdateras. Dessutom bör den så kallade ”day-to-day” rapporteringen användas oftare. Inrapporteringen till denna fallerar ofta, och detta gäller också de rapporter som skulle kunna göras från nordiska förbund.

Samarbete med INs utbildningspolitiska nätverk, industripolitiska kommitté och INs arbetsgrupp för jämlikhet

Samarbetet mellan de olika organen inom IN är av stor vikt. INs avtalspolitiska kommitté och INs utbildningspolitiska nätverk har naturligt många beröringspunkter i sitt arbete, och de kommer, då behov av detta finns, att träffas i samband med ordinarie möten för att diskutera gemensamma frågor.

Den ökade digitaliseringen i industrin har stora konsekvenser för t ex arbetsmetoder och för anknytningen till arbetsmarknaden för dem som utför arbetet. Det kommer också att innebära utmaningar för fackförbunden. I arbetet med dessa kommer det att finnas samarbetsrelationer med både det utbildningspolitiska nätverket och den industripolitiska kommittéen.

Jämlikhetsperspektivet ska vara en naturlig del av INs arbete på olika områden. Rapporter från INs organ ska också spegla detta perspektiv, så att arbetet blir transparent. INs arbetsgrupp för jämlikhet och den avtalspolitiska kommittén kommer att samarbeta så att t ex goda exempel på jämlikhetsresultat på det avtalspolitiska området får god spridning.

Frågor att särskilt prioritera

• Otryggt arbete

En av de grundläggande uppgifterna för fackföreningsrörelsen är att bekämpa otrygga arbetsförhållanden. Under senare år har fenomenet med att i snabbt växande omfattning använda sig av bemanningsföretag givit större utmaningar för fackligt arbete. Särskilt i den mån sådana bemanningsföretag inte är etablerade, och kollektivavtalsbundna kan det visa sig vara svårt att uppnå att bemanningsanställda får rättigheter likvärdiga med vad som gäller för anställda i inhyrande företag. Dessa situationer för med sig social dumping, och snedvriden konkurrens.
Ett annat fenomen är att många arbetstagare, som så önskar, inte får en heltidsanställning utan får nöja sig med deltid, och kanske måste kombinera flera anställningar för att kunna försörja sig.
Kommitén ska hålla sig kontinuerligt uppdaterad rörande denna utveckling och försöka finna goda exempel på hur dessa situationer kan lösas.

• Digitalisering

Industri 4.0 och de nya sätt i vilka digitaliseringen används har konsekvenser för både kollektivavtalens täckning av medlemmar och för organiseringen av potentiella medlemsgrupper. Det finns behov för kommittéen att få kunskap om hur och i vilken utsträckning digitaliseringen används i Norden och vilka konsekvenser medlemsförbunden har upplevt därav. Digitalisering är också på dagordningen i industriAll Europe, och vi måste dela erfarenheter på både nordisk og europeisk nivå.

• Utstationering

Reglerna kring utstationering påverkar de nordiska modellerna vare sig vi har allmängiltigförklarade eller oavhängiga kollektivavtalsmodeller i våra länder. I de senaste domarna vad avser allmängiltigförklarade avtal utmanades vi av de norska och finska arbetsgivarna liksom de svenska arbetsgivarna utmanade den svenska modellen i det så kallade Laval-målet. I vissa avseenden har vi på europanivå lyckats få starkare efterlevandeansvar för arbetsgivarna och ökad rättstrygghet för arbetstagarna i frågor rörande utstationering genom det så kallade tillämpningsdirektivet från 2014. Vi kan trots detta utgå ifrån att arbetsgivarna och deras politiska företrädare kommer att fortsätta utmana vår avtalspolitiska modell även framöver.
Utstationeringsfrågorna är därför ett område som kommittén även fortsättningsvis kommer att arbeta med till försvar för de nordiska modellerna.

• Minimilönesystem

Under senare är har det pågått en diskussion om minimilön i Europa som givit till följd en fackligt politisk kursändring på vissa håll till förmån för en europeisk minimilön. På många håll innebär detta krav på lagstadgade regler på detta område. De avtalsmodeller som existerar i Norden bidrar adekvat och effektivt till att förbättra de lägst avlönades situation, och vi tillbakavisar alla eventuella förslag om ett europeisk minimilönesystem. INs avtalspolitiska kommitté ska arbeta fram en genomgripande nordisk syn på denna fråga, som kan användas när det finns behov för att genom vässade argument lyckas klargöra vår inställning för våra kollegor i Europa.

• Demografisk utveckling

Den demografiska utvecklingen kommer att kräva att äldre personer finns kvar på arbetsmarknaden längre. För att detta ska kunna vara möjligt måste arbetsförhållanden och möjligheter till kompetensutveckling utvecklas så att de också passar dem som på grund av ålder behöver förändringar för att kunna vara kvar i arbete.
En förändrad arbetsmarknad, vare sig den präglas av arbetslöshet eller brist på arbetskraft, kan också medföra ett större inflöde av arbetskraft från andra länder. De möjligheter och svårigheter detta kan medföra måste också belysas.

• Arbetslöshetsfrågor

En viktig del i det sociala skyddssystemet är den ekonomiska ersättning och annat stöd som lämnas till de som är arbetslösa. Det finns anledning att följa denna fråga väldigt noggrant eftersom det finns exempel på att försämringar sker på grund av aktiva politiska beslut, eller att rättighetsnivåerna urholkas på grund av att reglerna inte följer med löneutvecklingen.
En annan mycket viktig fråga är att ungdomsarbetslösheten tenderar att stanna på en hög nivå. Hur hanteras detta i Norden? Finns det goda exempel på åtgärder som kan bryta denna farliga trend?
Kommittéen följer utvecklingen.

• Arbetstid

Såsom tidigare kommer kommittén att arbeta för att arbetstidsreglerna förbättras på flera punkter. Inte minst gäller detta borttagandet av opt-out-möjligheten. Vi ska också fortsätta att arbeta för att samtliga arbetstagare ska omfattas av arbetstidsreglerna. Undantaget för arbetstagare som på grund av sin ställning inte anses behöva omfattas av arbetstidsregler resulterar i att dessa inte har något skydd alls. Denna situation måste drastiskt ändras.

• Balansen mellan arbetsliv och hemliv

Omfattande - och ibland också ständig - tillgänglighet är något som mer och mer präglar arbetslivet för många arbetstagare. Arbetstidens förläggning är också en sak som ständigt påverkar villkoren för arbetslivet. Det går i detta sammanhang också att peka på att skiftgång blir mer och mer vanligt. Bland annat dessa tendenser gör det viktigt att uppmärksamma arbetstidsreglernas betydelse för de anställdas välmående, i både fysiskt och psykiskt hänseende.
I detta sammanhang kan också som alltid uppmärksammas det negativa inflytande som balansen mellan arbetsliv och hemliv har på skillnaden mellan kvinnor och mäns löner och pensioner. Dessa, och andra strukturella skillnader i arbetslivet mellan kvinnor och män, ska kommittén uppmärksamma i sitt arbete.

• Gränsöverskridande samarbete

Flyttning av produktion till annat land vid större konflikter för att undvika konsekvenserna av konflikten är något som förekommer då och då. Ett sätt att undvika detta är avtal mellan förbund i olika länder. Kommittén ska diskutera vilka verktyg som finns för att förhindra befattning med ”smittat gods” i sådana sammanhang.
Även vid gränsöverskridande strukturförändringar inom multinationella koncerner är det viktigt med samarbete mellan de olika förbund vars medlemmar berörs. Det gäller också att sådant samarbete etableras i förtid, särskilt i sådana branscher där man kan bedöma att det i framtiden finns risk för en sådan utveckling.

• Solidaritetspakten

Inom industriAll Europe har tagits beslut om en så kallad Solidaritetspakt. Denna innebär i korthet att en fackföreningsmedlem som under en kortare tid arbetar i ett annat land ska ha rätt att få hjälp av ett fackförbund i detta land utan att behöva överföra sitt fackföreningsmedlemskap. Kommittén ska titta närmare på vilka erfarenheter av detta som finns i Norden, och hur kunskapen om denna pakt kan spridas.