Utbildning - Handlingsprogram

Den viktigaste utmaningen för INs utbildningspolitiska nätverk kommer som tidigare att vara  att  identifiera för Norden viktiga policyfrågor inom det utbildningspolitiska området. Det är också av vikt att använda den möjlighet till samordning och samarbete som finns inom den nordiska familjen för att vara spjutspetsar i adekvata frågor i den europeiska processen inom utbildningspolitik, samt inom de sociala dialogerna.

Europeisk nivå

Social dialog

IN styrelse har ställt sig bakom de ”Rekommendationer för nordiska deltagare i sektorsocial dialog rörande utbildning och kompetensutveckling” som det utbildningspolitiska nätverket utarbetade under perioden 2011-2012. Innehållet i dessa rekommendationer ska inte vara statiskt utan kan naturligt nog behöva förändras över tid. Nätverket kommer under 2016-2017 att göra en evaluering, och om nödvändigt, förändra delar av dokumentet.

industriAll Europe

industriAll Europe arbetar inte aktivt med utbildningspolitiska frågor utan det som sker inom detta område har i huvudsak sitt upphov i arbete som gjorts inom de sektorsociala dialogerna. Det finns behov av att IAE arbetar mer konstruktivt och samordnat inom detta område. Här har IN möjlighet att genom ett aktivt arbete få inflytande så att de nordiska prioriteringarna blir vägledande i det europeiska arbetet som IAE ska utföra.

Samarbete med INs avtalspolitiska kommitté och INs arbetsgrupp för jämlikhet

Samarbetet mellan de olika organen inom IN är av stor vikt. INs avtalspolitiska kommitté och INs utbildningspolitiska nätverk har naturligt många beröringspunkter i sitt arbete, och de kommer, då behov av detta finns, att träffas i samband med ordinarie möten för att diskutera gemensamma frågor.

Jämlikhetsperspektivet ska vara en naturlig del av INs arbete på olika områden. Rapporter från INs organ ska också spegla detta perspektiv, så att arbetet blir transparent. INs arbetsgrupp för jämlikhet och det utbildningspolitiska nätverket kommer att samarbeta så att t ex goda exempel på jämlikhetssträvanden på det utbildningspolitiska området får god spridning.

Särskilda frågor av intresse

Den demografiska utvecklingen ger en polariserad arbetsmarknad

Den mycket stora – ibland också strukturella - ungdomsarbetslösheten i vissa sektorer och länder, och kampen för att få en ung generation in på arbetsmarknaden, har visat på den stora diskrepans som finns i Europa när det gäller synen på den demografiska utvecklingen och hur den ska mötas. Ett synsätt som vi i Norden inte delar är att de äldre arbetstagarna i möjligaste mån bör lämna arbetsmarknaden så att det kan bli fler arbetstillfällen för de unga. En sådan omfördelning av arbete är inte ett effektivt vapen. Vår uppfattning i Norden är att det på lång sikt är nödvändigt att allt fler personer finns på arbetsmarknaden för att den ekonomiska basen för vår välfärd ska kunna behållas. Detta innebär att ungdomsarbetslösheten ska bekämpas men att åtgärder också ska vidtas för att äldre ska kunna stanna i arbete. Det utbildningspolitiska nätverkets arbete på detta område handlar framförallt om frågan hur bäst underlätta för arbetstagare att arbeta fram till sin pensionsålder, och om de så önskar, ännu längre. Den kompetens som dessa arbetstagare har tillägnat sig under ett långt arbetsliv, genom utbildning och genom arbetserfarenhet, är mycket viktig men den måste hela tiden utvecklas eftersom arbetslivet förändras. Detta är ett tudelat ansvar. Arbetsgivaren måste tillhandahålla möjligheter och den anställde måste ta tillvara möjligheterna.

Livslångt lärande

Livslångt lärande är på dagens arbetsmarknad alldeles nödvändigt. Det är också en viktig del av det fackliga arbetet att få till stånd rätt och möjlighet till livslångt lärande. En viktig, men kanske tidigare underskattad del av livslångt lärande är den kompetenshöjning som sker genom de erfarenheter en arbetstagare får genom att vara på arbetsmarknaden. Sådan kompetens är ofta både okänd, och i viss mån underskattad. Ett system för validering av sådan kompetens skulle underlätta inte bara kunskapen om vad den enskilde arbetstagare kan, men också kunna vara uppmuntrande för den enskilde när det gäller att ta reda på vad ytterligare som krävs, inte i förhållande till dokumenterad kompetens utan till reell kompetens, för att nå den nivå av kvalifikationer som krävs för ett specifikt arbete.

Ofta tenderar vi att tala om livslångt lärande som ett behov endast för de som har en kort utbildning. Det är dock viktigt att komma ihåg att också de som har lång utbildning, t ex på akademisk nivå, har liknande behov. Detta innebär naturligtvis att det livslånga lärandet ska utformas på olika sätt, efter den enskildes behov, och då är validering på alla nivåer viktig.

Det är dock grundläggande att göra en djupare analys av vad vi egentligen menar med livslångt lärande, så att vi inte stannar vid att t ex tala om livslång utbildning. En annan viktig sak att diskutera är varför de som bäst behöver livslångt lärande är de som inte använder sig av denna rätt i samma grad som andra?

Information om olika kompetensutvecklingssystem (VET) i de nordiska länderna

Deltagarna i nätverket kommer att ge varandra information om struktur för, och finansiering av, de system för kompetensutveckling som finns i de olika nordiska länderna.

Attraktivt att arbete inom industrin! Hur når vi dit?

Bristen på kvalificerad arbetskraft i industrin – idag och i framtiden - kan bli en hämsko på den ekonomiska utvecklingen. Det är en image fråga som gör att tröskeln för att få unga att välja att arbeta i industrin är hög. Det är därför en utmaning både på nationell och internationell nivå att göra industriarbete attraktivt, och att få ungdomar och andra att välja utbildningar – praktiska eller teoretiska – som knyter an till de behov som finns. Det måste finnas ett utbyte mellan utbildningsinstitutioner och företag inom industrin för att säkerställa att utbildning och kvalifikationer har den nödvändiga relevansen för företagen.

Nätverket skall försöka ta fram goda exempel på hur man i olika sektorer arbetar med denna fråga. Detta kunde också vara en gemensam fråga för nätverket och den avtalspolitiska kommittén.