Jämlikhetspolitisk handlingsprogram

INs arbete  när det rör jämlikhet skall inrikta sig inte bara på jämställdhet mellan kvinnor och män, utan också omfatta jämlikhet på arbetsmarknaden när det gäller religion eller annan tro, etnisk bakgrund, funktionshinder-/funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder etc. Jämlikhetssträvandena skall genomsyra allt arbete som sker inom IN och i det arbete som vi deltar i och initierar på europeiskt och globalt plan.

Det är också viktigt att det arbete som IN utför inom jämlikhetsområdet också är transparent. Jämlikhetsperspektivet ska därför vara en naturlig del av INs hand-lingsprogram på alla området. Vidare skall i rapporterna från INs kommittéer, nätverk och arbetsgrupper detta perspektiv ingå.

Utbyte av information och goda exempel

INs arbetsgrupp för jämlikhet skall kontinuerligt utbyta information om förbundens arbete inom detta område, men också sprida denna information till andra organ inom IN, så att inte minst exempel på goda och framgångsrika initiativ kan få spridning och underlätta också andras arbete på detta område.

Ett sådant utbyte är också mycket viktigt när det gäller det arbete som andra europeiska förbund utför. Det finns bland annat goda exempel på intressant arbete när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, kulturell förståelse samt arbete med hbtq-frågor.

Europeisk och global nivå

Arbetsgruppen skall utifrån sin expertis såsom referensgrupp stödja de personer som INs medlemsförbund valt att sända som representanter till de organ inom IAE och IAG som arbetar med jämlikhetsfrågor. Inte minst i detta sammanhang är det viktigt att det nordiska arbetet inom dessa organisationer, förutom att föra fram vikten av en jämställd arbetsmarknad mellan kvinnor och män, också inriktar sig på andra aspekter av jämlikhet. Det är också viktigt att inte jämlikhetsarbetet stannar i det organ som blivit specifikt utsett att hantera detta område, utan att jämlikhetsfrågor beaktas i allt arbete inom dessa organisationer, vilket kräver bra koordinering.

Jämlikhetsfrågor har behandlats i ett antal av de transnationella företagsavtal som ingåtts på europeisk nivå. De kan också förekomma på agendan i några sektor sociala dialoger. Även här finns det skäl för att genom information och rekommendationer etc stödja de nordiska deltagarna i sådana sammanhang så att en gemensam nordisk ståndpunkt kan föras fram.

Initiativförslag till sakfrågearbetet inom IN

Arbetsgruppen skall diskutera och för relevant organ inom IN visa på ämnesområden som de anser är viktiga att driva inom detta område. Det är sedan upp till INs kommittéer, nätverk och arbetsgrupper att ta ställning till om de vill arbeta med de föreslagna områdena.

Viktiga frågor att arbeta med under aktuell period

”Rättvis” representation

Ett av de vanligaste krav som förs fram när det gäller jämlikhet, speciellt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, är proportionell fördelning av platser i rådgivande och styrande organ. En sådan fördelning är emellertid mycket svår att åstadkomma i organisationer där rekryteringen till sådana organ sker från medlemsorganisationerna som själva bestämmer vilka de skall nominera. Det kan också finnas situationer där en fast regel om proportionalitet motverkar det mål man vill uppnå, nämligen en rättvis representation, särskilt om jämlikheten skall omfatta olika grupper på arbetsmarknaden.

Hur arbetar man med rättvis representation som ett mål, inte en regel?

Mångfald

I ett samhälle som präglas av mångfald skall arbetsmarknaden vara öppen för människor med olika bakgrund och med olika förutsättningar. Det krävs också att våra arbetsplatser och organisationer inte på något sätt accepterar  att det före-kommer diskriminerande särbehandling av någon. Detta är ett moraliskt och etiskt förhållningssätt som självklart skall prägla det fackliga arbetet. En definition av vad vi menar med mångfald måste göras.

Men det krävs att vi tar ett steg vidare och arbetar för att visa på nyttan av mångfald, inte minst gäller detta den ekonomiska nyttan, vare sig det gäller minskade kostnader, ökade inkomster eller bättre image. Förbättrad image på detta område kan också påverka industrins attraktionskraft när det gäller att locka nya personer att pröva på att arbeta inom industrin.

Hur görs detta bäst? Finns det goda exempel?

Balansen mellan arbetsliv och privatliv

Om det inte finns jämställdhet när det gäller privatliv och familjeliv så kan detta också bli ett arbetsmiljöproblem. T ex kan möjlighet att förlägga en del av arbetstiden utanför arbetsplatsen å ena sidan underlätta barn- och familjeliv, men det kan också innebära ett stresspåslag som inte är positivt. Å andra sidan kan restriktivitet i detta hänseende också vara stressande.

På vilket sätt kan man förbättra arbetstids- och arbetsmiljöregler för att undvika att cementera ojämlika strukturer på arbetsmarknaden?